lördag 30 december 2017

Året 2017 avslutades vackert men mörka moln tonar upp sig från väster.

"“I hope I’m wrong, but there’s a war coming,” Gen. Robert Neller told the Marines on Thursday"

Kan det vara nedanstående verklighet som föranlett USAs general Robert Neller att tala om att krig är på väg för sina 300 marinsoldater i Norge. Enligt Washington Post

Nedanstående rosenröda beskrivning av världsläget är skriven av Brage Norin och troligtvis till största delen sann. Dock måste det vara en stor nagel i ögat för USA. Krig kan vara enda möjligheten för dem att bibehålla sitt världsherravälde. Det utmanas nu i samtliga världsdelar.

Brage Norin: Påvens jultal var en hyllning till världsfreden. Han hyllar tanken på fredlig samexistens i "det heliga landet" och i hela världen. Tvåstatslösningen med en israelisk huvudstad i västra Jerusalem och en palestinsk huvudstad i östra Jerusalem är den katolska kyrkans självklara ståndpunkt. Det är Guds mening att folken i Palestina och Israel ska leva i fred med varandra. Ett delat Jerusalem som huvudstad både för israeler och palestinier är en hörnpelare i den kommande fredsuppgörelsen.
Den protestantiska kyrkan, den katolska kyrkan, den grekisk ortodoxa kyrkan och hela den muslimska världen är överens. Jerusalem är absolut inte enbart Israels huvudstad. Det sionistiska försöket att lägga beslag på hela Jerusalem är dömt att misslyckas.
Det var Trumps perversa beslut som öppnade portarna för världsfreden. Så enastående märkligt. Netanyahu rasar över världens enade motreaktion.

DEN RYSKA FRAMGÅNGSSAGAN I MELLANÖSTERN FORTSÄTTER.

Turkiet köper fyra batterier av det ryska missilsystemet S-400. Det komplicerade köpet har förhandlats klart och betalningsformerna är klara. NATO hisnar. Trots massiva varningar på alla nivåer undertecknades köpet.
MINST LIKA OMSKAKANDE! 55% av köpeskillingen betalas genom upplåning i Rubel - ett lån som Ryssland godkänt. I praktiken betyder det att köpet i huvudsak sker i rysk valuta. Beslutet är extremt provocerande för USA. Turkiet har valt sida - "så att det stänker om det". Turkiet har gått förlorat för väst.
Erdogans besked - “We will not borrow in dollars in this loan, we will borrow in roubles”chockade USA.
Erdogan drog nyss iväg till Saudiarabien. Även Saudiarabien befinner sig i slutfasen av sina förhandlingar om inköp av det ryska missilsystemet S-400. Besked om att även dessa förhandlingar är slutförda väntas vilken dag som helst. Beskedet kommer sannolikt i januari månad 2018.

LÄNDERNA STRÖMMAR TILL FREDENS PROJEKT - DEN NYA SIDENVÄGEN.

Även små länder strömmar till. Moldavien mellan Rumänien i söder och Ukraina i norr ser nu äntligen ljuset i tunneln. Den historiska chansen föll ner från himlen. Europas fattigaste folk kan äntligen börja drömma. En hel tredjedel av landets befolkning arbetar som gästarbetare utomlands. Inom några år kan tusentals familjer återförenas. Händelsen är så stor för det fattiga landet att hela folket hisnar.

Sidenvägen har många leder. "Den marina Sidenvägen" berör många länder och ögrupper. Denna viktiga handelsled har skapat framtidstro i Maldiverna - en grupp öar väster om Sri Lanka. Massor av projekt planeras. Landets viktiga fiskeexport fick problem i EU-marknaden för några år sedan. Kina köper hur mycket marin kost som helst. Maldivernas fiskeindustri jublar.

DEN KINESISKA FRAMGÅNGSSAGAN I AFRIKA FORTSÄTTER.

Kina och Afrika förenas snabbt. Cirka 200 000 afrikaner jobbar i Kina. En miljon kineser lever i Afrika. Idag är Kina Afrikas viktigaste handelspart. Den kinesiska expansionen i Afrika har pågått lång tid. Under 1900-talets andra hälft ökade handeln mellan Afrika och Kina med hela 700 procent.

Den ömsesidiga handeln har exploderat under det senaste årtiondet. År 2006 var USA Afrikas viktigaste handelspart (91 miljarder dollar) - medan Kina låg på andra plats (53 miljarder dollar). Fem år senare 2011 hade den kinesiska handeln med Afrika stigit till över 166 miljarder dollar. Handeln gynnade de afrikanska länderna. Den kinesiska importen från Afrika översteg vida den kinesiska exporten till Afrika. Detta bygger välstånd i Afrika.

Nu exploderar handeln. Närmare 1 000 kinesiska företag är etablerade i Afrika. De flesta är privata företag som investerar inom energiområdet, infrastruktur och inom banksektorn. En stor del av den jättelika kinesiska importen av olja kommer från Afrika - varav huvuddelen från Angola. Många länder exporterar bomull till Kina. 20 % av Kinas bomullsimport kommer från Burkina Faso, Mali och Benin. Massor av mineraler och metaller importeras från Afrika. Diamantgruvorna i Zimbabwe genererar stora inkomster i detta fattiga land genom handeln med Kina.

Den kinesiska framgångssagan i Afrika är ett faktum.

För att underlätta de språkliga kommunikationerna har "the Confucius Institute" upprättat över 20 studiecentra i 13 länder i Afrika. Allt fler afrikanska ungdomar söker sin utbildning i Kina. Buddismen har gjort en storskalig entré. Den afrikanska kontinenten välkomnar buddismen.

I början av 1970-talet gjordes en infrastruktursatsning i Afrika som har blivit världskänd. Det kinesiska bygget av den 185 mil långa järnvägen mellan Zambia och Tanzania har blivit en symbol för Kinas närvaro i Afrika. Kina finansierade projektet.

Få vet att den ekonomiska tillväxten i Afrika har kommet igång rejält. Tillväxten av BNP har i snitt legat över 5% under årtiondet 2000 - 2010. Tidvattenvågen av kinesiska investeringar är den viktigaste orsaken. Enbart under året 2014 beslutades om infrastrukturprojekt på över 70 miljarder dollar som Kina medverkade i. Idag beviljar kinesiska banker betydligt mera lån till länder i Afrika jämfört med Världsbanken.

ETT "PARADIGMSKIFTE"

Kinas genombrott har djupa kulturella förklaringar. Kineser och afrikaner kan umgås med varandra. Kineserna ser inte ner på afrikaner. Det är precis detta som förklarar den kinesiska framgångssagan. Kina mutar sig inte fram för att lägga beslag på rikedomarna i Afrika. Den kinesiska filosofin är enkel, win-win projekt rakt igenom. Kinas ambassader är inte spioncentraler som intrigerar i ländernas inre angelägenheter. Diplomatin är öppen. Inget land har rätt att lägga sig i något annat lands inre angelägenheter - det är ett mycket vinnande recept.

USA:s multinationella företag har länge plundrat Afrika. IMF har förhandlat och beviljat lån i all oändlighet - lån som gått till mutor och korruption. Ländernas viktigaste tillgångar har stulits. IMF:s tjänster åt Wall Streets finansvampyrer är en afrikansk skräckhistoria. Det är västvärldens efterkoloniala politik som nu förebådar västs fall i Afrika. Först använde vi arméer för att med våld stjäla det vi ville ta. Sedan övergick väst till mutsystemet. Bägge metoderna fungerade fram tills nu.

China’s presence in Africa has initiated a paradigm shift, providing alternative options for the region other than the political interference of the Western countries. Det är en korrekt sammanfattning på engelska av vad jag skrivit ovan. 

ZIMBABWE. 

Varje afrikanskt land har sin egen berättelse om hur samarbetet med Kina utvecklats. 2015 blev Kina Zimbabwes viktigaste exportmarknad. Kinas investeringar uppgick till nära 75% av alla utländska investeringar i landet Kina beviljade 5 miljarder dollar i bistånd till Zimbabwe under 2016. Hela 46 miljoner dollar har anslagits för bygget av landets nya parlamentsbyggnad. Massor av samverkansprojekt planeras inom gruvindustrin.

Det är inte att undra på att ett tektoniskt maktskifte är på gång i Afrika. CIA:s terrorpolitik i Afrika är snart ett smärtsamt minne blott. Kontakterna med väst har krossat hela denna världsdel. Kontakterna med öst återupprättar Afrikas storhet. Inom några år upphör flykten från Afrika. Trummorna kommer att locka många i landsflykt att återvända hem.

Brage Norin - Skogså Tankesmedja.

måndag 11 december 2017

Nämn inte Libyenkriget

Om man nu hade en humanitär och seriös agenda... Varför bombade man sönder Libyens bevattningsanläggningar?

Ulf Bjerén i Karlskrona skriver:

CNN:s reportage om slavhandel i Libyen har väckt känslor. Men som vanligt i dessa sammanhang begränsar media perspektivet.

Att Nato bombade sönder Libyen 2011 nämns inte. Det är som utraderat ur historien. Ändå är det den viktigaste informationen om vi önskar förstå varför det idag råder kaos och misär i Libyen. Därför lite bakgrund.

Libyen var 1969 när den nationella revolutionen genomfördes ett av jordens fattigaste länder. De flesta var analfabeter och människor svalt. Men oljan nationaliserades och USA och Storbritannien tvingades lämna sina baser. En snabb utveckling av landet följde.

Innan Nato angrep 2011 hade Libyen Afrikas högsta och jämnast fördelade levnadsstandard. Utbildning och sjukvård var kostnadsfri. Det var en suverän, sekulär stat, av WHO och Unesco rankad som High Human Development-land, nr 53 av 194 undersökta länder.

Libyen hade god självförsörjningsgrad av livsmedel trots att nio tiondelar av landet var öken. Det möjliggjordes av ett sinnrikt bevattningssystem med pipelines från underjordiska sjöar under Sahara och subventioner till jordbruket.

Libyen öppnade för fattiga afrikanska länder att låna pengar till investeringar utan att göra sig beroende av IMF och Världsbanken och stod i Afrikanska unionen emot USA:s försök att militärt etablera sig på den afrikanska kontinenten. Stora utvecklingsprojekt finansierades av Libyen som också ville skapa en till dollarn konkurrerande världsvaluta, gulddinaren.

Studenter från fattiga afrikanska länder fick på förmånliga villkor studera till läkare och ingenjörer på Nasseruniversitetet i Tripoli och landet hyste många gästarbetare.

USA:s ambassad klagade, enligt WikiLeaks, i korrespondens med Vita huset på ”resursnationalism” och rekommenderade Pentagon att ta itu med problemet.

”Natos War on Libya” av Maximilian Forte och ”Libyens geopolitik” av Ola Tunander ger bilden av hur lögner, idag vederlagda och dementerade, fördes ut av media som krigspropaganda. När Gadaffi förklarade att Al Qaida ledde markkriget förlöjligades han trots att den ökände Abdulhakim Belhadj var ÖB i Natos marktrupper.

Under falsk flagg, skydd av civilbefolkningen, bombades landets infrastruktur sönder och samman i 9658 flyganfall under 207 dagar. Bevattningsanläggningarna var bland det första som bombades. Därefter fabrikerna som tillverkade reservdelar. Skolor, Nasseruniversitetet och sjukhus var bombmål. Det var det största raset i Failed States Index som noterats.

Svenska Jas Gripen hjälpte Nato att rekognosera bombmål och svenska soldater spred propagandaflygblad som i strid med internationell rätt uppmanade till regimförändring. 240 svenska riksdagsledamöter röstade för krossandet av Libyen. De sover nog gott om nätterna för av svenska media behöver de inte frukta sanningen.

Medias motto tycks vara: Nämn inte Libyenkriget!

Ulf Bjerén Karlskrona