måndag 22 juni 2015

Överväldigande majoritet av syrierna, både i Sverige och Syrien tycks stöda Bashar Al-Assad

Massivt stöd för Bashar Al-Assad bland syrier i Södertälje enligt nyheterna i SVT. En "regimkritisk" syrisk TV-reporter kände sig hotad där men har inga konkreta incidenter att berätta om. Polisen har heller inget att rapportera på den punkten. Varför slösar man då tid på detta trams?

Under den tid jag följt kriget i Syrien har jag sett flera bloggar som plötsligt bara har försvunnit utan synbar anledning. Språkbruket i de s.k. "rebell"-kanalerna har varit fulla av hot. Flera av mina i början aktiva syriska FB-vänner har mer eller mindre tystnat och berättat för mig att de varit rädda.

Hur vore det om Syrierna i Södertälje fick komma till tals? Har de ingen rätt att få berätta om sin syn på händelserna i Syrien? Det måste ju trots allt finnas ett skäl till detta massiva stöd. Kan det vara så att "någon" i vårt "demokratiska" samhälle helt enkelt inte tycker vi ska ges möjlighet att tänka själva i detta fall?

Jag kommer ihåg början av kriget i Syrien. Hur jag blev misstänksam när scenariot var i det närmaste identiskt med det i Libyen. Hur jag började undra varför det blev uppror i de två länder där folk hade minst anledning att göra uppror. De två länder som stod utanför världsbanken och byggde sin egen ekonomi. Som hade fri sjukvård, religionsfrihet samt ett utvecklat trygghetssystem.

Då visade det sig alltså att en överväldigande majoritet (90% eller mer?) av syrierna som bor i vårt land är hårdnackade motståndare till, inte "regimen" ledd av Bashar Al-Assad utan till de USA-betalda s.k. "rebellerna". Jag grundar detta faktum på att det nästan inte gick att få tag på en syrier som stödde dessa s.k. "rebeller" när kriget startade. De var bara USA-betalda terrorister i den syriska allmänhetens ögon. När Rapport gjorde en rundvandring bland Syrier i Stockholm träffade de inte på en enda som stödde dessa terrorister och har inte gjort om "misstaget" att fråga ut syrier slumpmässigt därefter.

Sist men inte minst. Fråga också syrierna i Jönköping. Samt fråga er varför SVT slösar tid på en låtsasparanoid "regimkritiker" som inte har råkat ut för någonting men att de inte låter den överväldigande majoritet syrier som stöder den syriska regeringen och armén komma till tals. Är detta inte en demokratifråga så säg?

Frågan är alltså vilka som egentligen har anledning att vara rädda?