torsdag 22 januari 2015

Hur ska vi ha det egentligen

Jag skrev för ett tag sedan att jag inte tyckte att det där med socialism var särskilt viktigt och att världen gärna får vara lite orättvis inom rimliga gränser.

Det kanske är på sin plats att klargöra lite och sparka lite på både öppna och stängda dörrar:

Jag vill ha ett samhälle där alla har mat, kläder, bostad och livskvalité.

Jag vill att alla ska ha rätt till sjukvård och vara ekonomiskt tryggade i händelse av sjukdom. Betydligt fattigare länder än oss har råd med fri sjukvård.

Fri skolgång.

Alla ska kunna delta i samhällsförsörjningen. Om tekniken blivit så effektiv att arbetsbehovet minskar så kompenseras detta med sänkt arbetstid. Inte med avskedanden och sänkta lönekostnader. Hela Europa skulle idag lätt kunna övergå till 6 timmars arbetsdag. Vi ska inte ha minst 10 % arbetslöshet bara för att våra arbetstjuvar ska kunna pressa löner och arbetsvillkor. Delar av Europa har i dag upp till 40% arbetslöshet i länder som borde kunna försörja sin befolkning flerdubbelt.

Vid arbetslöshet ska man vara ekonomiskt tryggad.

Förbjud traffickingbolagen (bemanningssvineriet).

Förbjud ständigt upprepade visstidsanställningar.

Vi lever alla i detta samhälle och då ska alla också ha plats och livsrum.

Stoppa krigspolitiken och därmed Sveriges deltagande i västimperialisternas krig. All kontakt med andra länder ska ske med ömsesidig nytta. Vi ska inte delta i några sanktioner mot andra länder som ändå huvudsakligen bara drabbar de fattigaste. Vi har ingen rätt att blanda oss i andra länders inre angelägenheter. Diktatur/demokrati avgörs enbart av respektive lands invånare. Varje land ställer själva villkoren för utnyttjandet av sina naturresurser och sin produktion. Däremot har vi rätten att uttrycka våra åsikter om vi tycker att det finns anledning samt då också förvänta oss att lyssna på motargument och kritik utifrån.

Solidaritet med människor som drabbas av krig. Hur denna solidaritet ska yttra sig på bästa sätt bör diskuteras alltefter kunskap, förhållanden och möjligheter genom tiden.

Jag anser också att vår statliga television och media har skyldighet att förse oss med sanningen och om tveksamheter finns ge oss reportage från flera vinklar. Inte ljuga oss rätt i ansiktet på det sätt som sker idag. Jag är för tryckfrihet (mediafrihet) så tillvida att pengar inte ska vara normen för denna tryckfrihet. Det är helt absurt i länder som t.ex. Venezuela där 95 % av media är fientlig gentemot en folkvald regering. Detta med pengarnas makt . Jag har förstått att tillståndet är något liknande i Ryssland där majoriteten av media styrs av pengar från väst. Då har enligt min uppfattning en folkvald regering rätt att gå in med restriktioner mot den kapitalstödda mediainformationen. Det är inte diktatur. Det är demokrati. Pengar ska inte styra informationsflödet.

Alla större förändringar och inovationer i samhället skall ske genom folkomröstningar. Överhuvudtaget behövs ett mer direktdemokratiskt samhälle.

Kan kapitalismen eller någon form av blandekonomi sörja för detta så ok. Om inte vilket väl är troligare så bort med skiten och in med socialismen. Fyll gärna på och diskutera.