söndag 29 september 2013

Till rödgröna och givetvis också till rättstänkande borgerliga partiarbetare och väljare

Är det inte dags att lägga parti- eller prestigepolitiken åt sidan nu?

Man har alltså kidnappat och transporterat hundratals barn från Latakia till Goutha för att använda som "offer" för en kemgasattack. Enbart för att kunna motivera direkt understöd från NATO. Börjar ni inte också snart att inse det barocka i att argumentera för dessa vidriga grupperingar.

FN-gruppen hittade 80 personer som sades vara skadade av attacken fast det borde varit 10000-tals. Man undersökte de 36 mest skadade. Inga döda påträffades. Var finns dessa? Varför har de inte namngivits? Det finns namnlista på de kidnappade från Latakia. Föräldrarna till flera av dessa barn har redan identifierat sina barn från filmerna.

Varför nämndes inte massakern i Latakia i svensk nyhetsmedia? Jag och alla som är intresserade av ämnet kände till detta i princip när det hände. Tycker inte ni som Moder Agnes att vi måste få reda på vad som hänt barnen på filmerna? Så att dessa kan identifieras och DNA-testas om de är döda eller att de kommer till rätta om de lever. Ingen vet ju idag något om det. Så länge detta inte redovisas så måste vi ju utgå från att dessa barn lever. Eller hur? Standard presidium...

onsdag 18 september 2013

Angående gasattacken i Goutha igen

Jag vill visa er slutsatsen och slutorden i den rapport utförd av religiösa organisationer med Moder Agnes Mariam i spetsen angående den avskyvärda behandlingen av barn i den s.k. kemgasattacken i Goutha. Här kommer min översättning:

"Angående den påstådda kemiska attacken i östra Goutha, har ISTEAMS studerat några av de 13 videos som nominerats av USA (US Intelligence Community) för att användas som bevis mot den Syriska staten.

Vi har kommit fram till att tre av dessa videos visade på att kropparna och filmerna hade arrangerats.

Efter att ha studerat hela den videofilmade dokumentationen som fanns tillgänglig ur perspektivet Syrisk samhällsstruktur, kom vi fram till att den civila befolkningen som den framställs i videofilmerna inte var konsistent med hur ett civilt syriskt samhälle ser ut. Det finns en tydlig avsaknad av riktiga familjer i östra Goutha framgår det av filmerna. Med en kuslig känsla av att ett hemskt brott har begåtts frågar vi: Vilka är barnen som syns i dessa filmer?

Var kommer de ifrån? Var är deras föräldrar. Hur blev de dödade? Var är kropparna begravda?

Vi anser att med de bevis för mediamanipulation som visas i denna och andra studier , så finns en moralisk förpliktelse att utlysa en utredning och en arresteringsorder för att finna och identifiera de barnkroppar som har använts på detta kriminella sätt i den så kallade kemgasattacken i östra Goutha.

Vi står å andra sidan i nära förbindelse med de överlevande för de förfärliga massakrerna den 4 augusti 2013 som utfördes av Jobhat El Nosra och deras allierade i elva byar i Lattakiahområdet. Som försoningskommité försöker vi att befria 150 kvinnor och barn som tillfångatogs under förevändning att de skulle användas till fångutbyte. Vi har blivit kontaktade av anhöriga till några de tillfångatagna kvinnorna och barnen. De känner igen sina anhöriga på filmerna som visar de påstådda offren för kemgasattacken i östra Goutha.

Några familjer har lämnat in klagomål till de Syriska myndigheterna. Dessa behöver höras på en internationell nivå. Vi behöver hjälp med att få internationell uppmärksamhet med detta humanitära fall av kriminellt utnyttjande av barn i östra Goutha. Vill ni vara med?

Det är ett akut behov av en oberoende och opartisk internationell kommission som kan ta reda på dessa barns identitet och var de finns. Har de dött så behöver deras kroppar återfinnas och DNA-testas. Bara då kan vi få ljus över detta historiska fall av massmanipulation."

Hela rapporten finns här: ISTeams-Ghouta-Report.

Här står lite mer om denna rapport: "One nun puts entire US intel community to shame over 'stage-managed' Syria footage"

Mer om ämnet finns här på Jinge

tisdag 17 september 2013

Två rapporter om kemvapenattacken i Goutha

Så här är det. Vad de än säger på nyheterna. Jag har läst FNs rapport. Ingenstans framkommer vilken sida som är skyldig. Inte ens "mellan några rader".

Dock, sannolikheten för att det skulle vara något annat än en s.k. "false flag"-attack från "rebell"sidan är lika med noll.

Varför? Vi bortser från alla videodokument som ganska klart visar att, om inte vad som hänt så åtminstone vad som inte har hänt.

En fråga man ställer i denna rapport av ISTEAMS är varför det är så många barn och män men så ytterst få kvinnor på film"bevisen". Dessutom i ett område som varit avfolkat från civila sen minst ett år tillbaka. ISTEAMS står för "International Support Team for Mussalaha (Consilience) in Syria". En Syrisk människorättsorganisation. En av de ledande personerna här är moder Agnes Mariam. Hon var en känd oppositionell innan kriget och kritiserade regeringen öppet. Noterbart är att samtliga youtubeklipp som presenteras i denna rapport är borttagna utom de som är listade i början och som västmedia använder i sin "bevisföring".

Vi kan ju nämna att två kidnappade; en lärare och en journalist, som släppts i dagarna kunde vittna om att de hörde "rebellerna" planera detta dåd för att få till stånd ett NATO-anfall.

Så vad är sannolikheten för att armén skulle utföra en kemattack samma dag som FN- är på besök för att just undersöka tidigare rapporter om kemattacker? Dessutom på Syriska regeringens begäran.

Vad är sannolikheten att armén skulle utföra en kemattack mitt under en framgångsrik offensiv i ett område som man vilken dag som helst räknade med att ta över? En offensiv som man på grund av denna kemattack blev tvungen att avbryta. Alla arméns offensiver går framåt nu.

Det kan inte bara vara så att al-Qaida/FSA helt enkelt behövde en andhämtningspaus och försökte motivera understöd i form av ett NATO-anfall. Röda trådar m.m? Alltså understöd från de stater som bevisligen bara på 2000-talet har använt mer kemvapen än alla andra stater tillsammans i världshistorien.

Samt se Artikeln av Karin Leukefelt.
Ytterligare artikel om de två kidnappade ovan. Inlagt 2013-09-30

måndag 16 september 2013

Vad hände i Goutha?

Journalisten Karin Leukefeld rappoorterar inifrån Syrien i junge Welt. Översättning Sixten Andréasson.

Maktkamp i Oasen (Goutha).

Framryckningen i Damaskus stoppades: Syriska armén trängde tillbaka de islamistiska brigaderna. Då kom rapporter om giftgasangrepp.

Skulle USA ingripa med ”riktade flygangrepp” kommer de inte att skydda den syriska civilbefolkningen. Syftet med anfallet tjänar förmodligen till att genomföra ”militärt jämviktsläge” på bekostnad av de syriska stridskrafterna, som de senaste månaderna och veckorna framgångsrikt har kunnat slå tillbaka rebellerna i flera delar av landet. Angreppen kommer inte att i större utsträckning stödja den oklara strukturen hos ”Fria Syriska Armén”, utan brigaderna av islamister, som med Damaskus som huvudstad vill grunda ett ”Islamistiskt Kalifat”. Tack vare deras övervägande saudiska pengagivare har de sen första angreppet på metropolen i juli 2012 dragit ihop runt 25 000 krigare i området Ghouta (Oasen). Den enastående gröna gördeln öster och söder om Damaskus har blivit en stridszon och samlingspunkt för stridande från alla delar av landet och från utlandet. Minst 13 olika brigader med namn som ”Harun Al-Rashid”, ”Sanningens Svärd” eller ”Kalifatets Ära” strider i området mellan Arbeen, Zamalka och Sakba, från Barzeh över Qaboun och Jobar till Douma och Harastaoch de sydligare utlöparna av det palestinska lägret Jamuk. Civilbefolkningen har sen månader lämnat dessa områden.

Den 21 augusti hade de syriska stridskrafterna i sin operation ”Stadens Skyddssköld” trängt tillbaka Nusrafronten från en viktig stödjepunkt i infarten till förorten Jobar, rapporterar den libanesiska dagstidningen Al_Safir. Syftet var att bryta belägringen av Damaskus från söder och öster. Den intagna stödjepunkten var central för underhållet av de stridande som kom över Ghouta från Jordanien, där de utbildats av CIA och utrustats av saudiska pengagivare. Denna försörjningskedja koordinerades också av FSA:s militärråd. Deras kämpar trängdes visserligen tillbaka av islamisterna.

För att avvärja framryckningen av den syriska armén hade Nusrafronten dagarna före och efter den 21 augusti avfyrat mörsargranater mot boningshus i Tijara och Qassa och på Bab Fouma, som gränsar till Jobar. Dock kunde inte angreppen stoppa frammarschen. Då rapporterades giftgasangrepp i Jobar och andra orter i östliga Ghouta, så enligt Al-Safir. Som första media rapporterade den saudiska nyhetssändaren Al-Arabija om detta, men redan dagen före hade videos dykt upp på Youtube om angreppet. Efter Al-Arabija förde Reuters rapporterna vidare, som därefter spreds som en löpeld.

Knappt något medium gick in på frågan, varför den syriska armén skulle sätta in giftgas i en situation, där den hade framgång och var på framryckning. Medieuppståndelsen åstadkom på rekordtid fem USA krigsfartyg i östra Medelhavet, jaktplan och piloter i alarmtillstånd, pansar och trupper i Jordanien i rörelse och drev upp oljepriset. För att FN-inspektörerna, som egentligen kommit för att undersöka tre andra förmodade giftgasinsatser, säkert skulle kunna föras till Ghouta måste de syriska stridskrafterna avbryta sin i militärisk mening framgångsrika operation.

Utvecklingen tyder på att sponsorerna av de islamistiska brigaderna som hamnat i knipa ville skaffa sig en paus. Giftgasangepp erbjöd ett sådant tillfälle. Bakom slutna dörrar kräver amerikanarna ett ”återställande av maktbalansen”. Som förutsättning för Syrienkonferensen i Geneve, vilket den amerikanske FN-diplomaten Jeffrey Feltman sa i Teheran.

Trots det massiva västliga och saudiska stödet kunde inte rebellerna klara sig mot den syriska armén. Inom rebellfronten finns det dessutom sådana stora differenser mellan grupperna, som finansieras av Saudi och dem som står under Emiratet Katar. Den saudiske underrättelsechefen Prins Bandar bin Sultan håller på de grupper som är nära Al-Qaida och Katar stöder de islamistiska grupper, som står nära Muslimska Brödraskapet. Upprepade gånger har det kommit till dödliga konfrontationer mellan dessa.

torsdag 12 september 2013

Putins brev i New York Times

Putins brev i New York Times. Jag betraktar det som allmän egendom och av mycket viktigt allmänintresse. Därför kopierar jag det rakt av här:
"Den senaste tidens händelser kring Syrien driver mig att tala direkt till det amerikanska folket och dess politiska ledare. Det är viktigt att göra det i tider av otillräcklig kommunikation mellan våra samhällen.

Förhållandet mellan oss har gått igenom olika stadier. Vi stod på varsin sida under Kalla kriget. Men vi har också varit allierade, och vunnit över nazisterna tillsammans. Den universella organisationen – FN – skapades efter det för att hindra liknande katastrofer från att hända igen.

Förenta Nationernas grundare förstod att beslut som rör krig och fred bör tas endast under konsensus, och med amerikansk samtycke blev vetot i Säkerhetsrådet befäst i Förenta Nationernas stadga. Denna grundläggande visdom har stöttat stabiliteten i internationella relationer i årtionden.

Ingen vill att FN ska gå samma öde till mötes som NF, Nationernas Förbund, som kollapsade för att det saknade verkligt inflytande. Det är möjligt om inflytelserika länder går förbi FN och tar till militärt våld utan Säkerhetsrådets godkännande.

USA:s möjliga angrepp mot Syrien, trots starkt motstånd från många länder och stora politiska och religiösa ledare inklusive påven, kommer leda till fler oskyldiga offer och en stegring, som potentiellt kan sprida konflikten långt bortom Syriens gränser. Ett angrepp skulle öka våldet och en ny våg av terrorism.

Det skulle underminera de multilaterala försöken att lösa det iranska kärnatom-problemet och konflikten mellan Israel och Palestina, och ytterligare destabilisera i Mellanöstern och norra Afrika. Det skulle sätta hela systemet med internationell lag och rätt i obalans.

Syrien genomgår inte en demokratiprocess, utan en väpnad konflikt mellan regering och beväpnad opposition i ett multi-religiöst land. Det finns få försvarare för demokrati i Syrien. Men det finns fler än tillräckligt många Qaida-soldater och andra sorters extremister som slåss mot regeringen.

USA:s utrikesdepartement (State department) har stämplat Al Nusra Fronten och "den Islamiska staten i Irak", som slåss med oppositionen, som terroristorganisationer. Denna interna konflikt, uppeldad av utländska vapen för oppositionen, är en av de blodigaste i världen.

Leogsoldater från arabiska länder, som slåss på plats, tillsammans med hundratals extremister från västerländska länder, är djupt oroande för oss. Kommer de inte återvända till våra länder med erfarenheter från Syrien? Trots allt, efter kriget i Libyen, så begav sig extremister till Mali. Detta är ett hot mot oss alla.

Med detta i åtanke har Ryssland förespråkat en fredlig dialog som gör det möjligt för syrier att utveckla en kompromissplan för sin egen framtid. Vi vill inte skydda Syriens regering, utan vi vill skydda internationell rätt. Vi måste använda oss av FN:s Säkerhetsråd och tror att bevarande av lag och ordning i dagens komplexa och turbulenta värld, är en av få vägar för att hindra internationella relationer från att glida in i kaos. Lagen är alltid lagen, och vi måste följa den oavsett om vi tycker om det eller inte. Under nuvarande internationell lag, är våld tillåtet endast i självförsvar eller enligt beslut i FN:s Säkerhetsråd. Allt annat är oacceptabelt enligt FN:s stadga och vore en aggressionshandling.

Utan tvivel har giftig gas använts i Syrien. Men det finns all anledning att tro att den inte användes av den syriska armén, utan av oppositionen, för att provocera fram en intervention av deras mäktiga utländska beskyddare, som därmed skulle stå sida vid sida med fundamentalister. Rapporter om att extremister nu förbereder ännu en attack – denna gång mot Israel – kan inte ignoreras.

Det är allvarligt att en militär intervention i interna konflikter i utländska länder har blivit vardagligt för USA. Är detta USA:s långsiktiga intresse? Jag tvivlar på det. Miljoner människor jorden runt ser allt oftare USA, inte som en demokratisk förebild, utan som ett land som förlitar sig bara på råstyrka, och som formar koalitioner under sloganen: ”Antingen är du med oss eller emot oss”.

Men våld har visat sig ineffektivt och meningslöst. Afghanistan vacklar och ingen kan säga vad som kommer ske efter det att internationella styrkor dras tillbaka. Libyen är uppdelat i stammar och klaner. I Irak fortsätter inbördeskriget med dussintals döda varje dag. I USA drar många paralleller mellan Irak och Syrien, och undrar varför deras regering vill upprepa nyligen begångna misstag? 

Oavsett hur målinriktade angreppen blir, eller hur sofistikerade vapnen är kan man inte undvika civila offer, inklusive äldre och barn, vilka angreppen är tänkta att skydda. 

Världen reagerar genom att fråga: om vi inte kan lita på internationell lag, så måste vi hitta andra väger att garantera säkerheten. Därför försöker ett växande antal länder anskaffa massförstörelsevapen. Det är logiskt, om du har Bomben, så kommer ingen att röra dig. Vi talar om behovet att stärka icke-spridningen, medan detta i verkligheten urholkas.

Vi måste sluta använda våldets språk och återvända till vägen för civiliserade och diplomatiska politiska uppgörelser.

En ny möjlighet att undvika militära aktioner har uppkommit under de senaste dagarna. USA, Ryssland och alla medlemmar av det internationella samfundet måste använda sig av den syriska regeringens vilja att sätta sin kemiska arsenal under internationell kontroll för senare destruktion.

Jag välkomnar presidentens intresse att fortsätta dialogen med Ryssland om Syrien. Vi måste arbeta tillsammans för att hålla detta hopp vid liv, som vi kom överens om under G8-mötet i Lough Erne på Nordirland i juni, och styra diskussionen tillbaka till förhandlingar.

Om vi kan undvika våld mot Syrien kommer detta förbättra internationella förbindelser och förstärka ett ömsesidigt förtroende. Det kommer bli vår delade framgång, och öppna dörren för samarbete i andra viktiga frågor.

Mitt förhållande, både personligt och professionelt, med president Obama präglas av växande förtroende. Jag uppskattar detta. Jag har noggrant studerat hans tal till nationen i tisdags. Och jag håller inte med om hans uttalande om ”amerikansk exceptionalism” , när han sa att att USA:s policy är ”det som gör USA annorlunda. Det är vad som gör oss exceptionella”. Det är extremt farligt att uppmuntra folk att se sig själva som exceptionella, oavsett anledning. Det finns stora länder, det finns små länder, rika och fattiga, de med lång tradition av demokrati, och de som fortfarande letar efter sin väg mot demokrati. Deras policys och idéer är skiljer sig också åt. Vi är alla olika men när vi ber om Guds välsignelse får vi inte glömma att Gud skapade oss alla lika."

Jag undrar härmed om inte Putin till skillnad från Obama kan vara värd Nobels fredspris.

söndag 8 september 2013

Kan 10% av Syriens befolkning hålla stånd mot resten i 2,5 år?

Rapport kom idag åter med ett av sina mer bisarra påståenden. Jag publicerar valda delar från en Facebooktråd om saken.

Jag skrev: 

Alawiter, den styrande folkgruppen i Syrien... sa de på Rapport.... Skulle någon vilja slå upp i Syriska konstitutionen där detta finns uppskrivet. Om man kan tala om "styrande" folkgrupp så är det väl Sunni som representerar 60 - 70% av befolkningen. Men då blir det ju fel igen eftersom det inte är folkgrupper. Det är religioner. I Syrien råder religionsfrihet sen typ Fransmännen fördrevs. Det står uppskrivet i konstitutionen och ingen religion har överhöghet.

Dessutom tvivlar jag på att det bara var alawiter som agerade mänskliga sköldar till Syriens försvar som de påstod i inslaget. Jag är övertygad om att jag kommer att få det bekräftat i denna tråd snart.

Är det någon mer än jag som tycker att våra licenspengar missbrukas?


Här kommer ett långt och utförligt inlägg från Nabil Mouchi:

Syriens konstitution, artikel 35, paragraf 1 och 2, stipulerar ”Religionsfrihet är garanterad. Staten respekterar alla religioner. Staten garanterar samtliga att hålla religiösa riter, givet att de inte stör den allmänna ordningen”.

Syriens stormufti, Hassoun Badreddine är sunnit. Även flertalet politiskt högt uppsatta är sunniter. Det återfinns även kristna på prioriterade politiska positioner.

Aleppo och Damaskus består till ca. 70 % av sunniter. Armén utgörs ungefär av 75-85 % sunniter. Armén skulle på intet sätt kunna försvara landet om inte de hade sunniternas stöd. Regeringen skulle falla samman om sunniterna i landet inte proklamerade sitt stöd till det syriska styret. I dagens konflikt står även druzerna bakom regeringen, att jämföra med de libanesiska druzerna vars ledare och parlamentsledamot, W. Jumblatt, ses som en förrädare i Syrien.

Det finns ca. 25 etablerade religioner i Syrien och uppemot 32 etniciteter/sekter/nationaliteter närvarande i landet. Det hade varit en omöjlighet för den syriska regeringen att styra landet och för den offentliga sektorn att verka funktionellt om stöd inte hade återfunnits hos majoriteten av dessa.

Sekterism som fenomenet erbjuder inga ytterligare förklaringar för att förstå problematiken. Krisen har pågått längre än någon kunnat förutspå. Måste skapa förståelse för varför regeringen har hållit ut längre än förväntat. Sekteristisk förklaringsmodell erbjuder ingen förståelse kring varför regeringen står intakt. Vissa deserteringar skedde i början av krisen, men inga som spelade en avgörande roll för regeringens långsiktiga överlevnad. Majoriteten av populationen, liksom armén är sunnitisk. Damaskus och Aleppo är de två största städerna i landet (4 miljoner invånare) och består till majoriteten av sunniter och viss överklass. Regeringen åtnjuter stort stöd från dessa. Största villfarelsen vad gäller sekterismen är att oppositionen omgärdas av en sunnitisk enighet politiskt och militärt samt att sunniterna skulle opponera sig mot regeringen av sekteristiska skäl. Flera höguppsatta inom regeringen och parlamentet är sunniter. Oppositionen är delad. Den består av olika politiska, sociala, religiösa, sekteristiska och ideologiska enheter. Att påstå att oppositionen är sunnitisk till naturen är felaktigt då det antyder enighet. Idag består de beväpnade grupperna av flertalet falanger. Flertalet försök att ena dem har misslyckats. Enligt det sekteristiska synsättet skulle oppositionen bestå av och representera 80 % av befolkningen och regeringen 10 %. När man undersöker den militära kartan ser man att det är annat än sekten som förenar rebellgrupperna. Den sekteristiska tolkningen är en enkel förklaringsmodell, men inte djup nog. Den förklarar inte SAA:s oväntade framsteg, motstånd och uthållighet. Inte heller förklarar den rebellgruppernas misslyckanden. 

Fenomenet är historiskt betingat. I början av 1920-talet delade kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike upp Västasien (nutidens Mellanöstern) mellan sig baserat på Sykes-Picot-föredraget 1916 och lyfte ur enklaver ur länderna. Syrien tillföll fransoserna och man separerade Syrien baserat på sekteristiska och religiösa grunder där man bland annat bildade en alawitisk stat i väster och en drusisk stat i söder. Även Libanon lyftes ur Syrien och bildade en egen stat. Irak fick finna sig under både brittisk och fransk influens samt brittiskt styre. Den irakiska kartan ritades upp mellan dem. Under invasionen 2003 delades landet upp ytterligare och man bildade flertalet zoner i landet där den amerikanska armén kontrollerade den norra och centrala zonen, och den brittiska armén, med viss polsk hjälp, kontrollerade den sydöstra zonen. Historiskt sett har den norra zonen varit bebodd av kurder och assyrier, den centrala och västra av sunniter och den sydöstra av shiiter. Detta stärktes efter invasionen.

Till konflikten hör till den så kallade sekteristiska importen. I regionen har det historiska arvet levt kvar och tar sig uttryck i nuvarande stater, främst i just Libanon och Irak som drabbades direkt av kolonialmakternas uppdelning och den amerikanska invasionen 2003, men även i kungadömena i Gulfstaterna. Nationalpakten, som är en oskriven libanesisk överenskommelse från 1943 stipulerar att presidenten måste vara katolsk kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talesman shiamuslim för att tillförsäkra samtliga enheters rättigheter efter uppdelningen i början av 1920-talet. Överenskommelsen har lagt grunden för den libanesiska multibekännande staten. Ett liknande system anammas i Iran för att tillförsäkra minoritetsgruppers behov, däribland assyrier, armenier, judar och Zarathustanhängare. Irak är uppdelat på sekteristiska grunder även det. Landet består av den kurdiska regionen styrt av KRG i norr, Anbarregionen i väst som är bebodd av sunnimuslimer och östra delen av landet där shiamuslimerna lever och där de shiitiska Mahdi- och al-Haqq arméerna opererar.


Mänskliga sköldarna är inte religiöst eller sekteristiskt betingade. Alla som önskar uppnå en fredlig lösning utan militär intervention deltar. De deltagare jag känner är inte alawiter.

torsdag 5 september 2013

Med tre gånger ”Allah akbar” blir hon min! Om kvinnornas eventuella framtid i Syrien.

Fadia Restom från Jönköping lät mig publicera denna artikel som hon har skrivit. Den handlar om kvinnans situation i Syrien, i det pågående kriget och i en eventuell västligt kontrollerad framtid. Läs och begrunda.
--------

Med tre gånger ”Allah akbar” blir hon min!
Med en sådan ideologi vill de invadera Syrien. Med sådana framtidsplaner vill de förvandla Syrien till det nya Saudiarabien och Afghanistan. ” Allah akbar” ropar de när de skall tortera, skära av halsen, bomba och även äta våra organ.

Ni som inte är insatta och inte heller kan arabiska. Låt inte lura er på den ”arabiska våren” och särskilt inte när den ”blommade” upp i Syrien, i den lilla staden Darhaa. Det som västmedia har berättat för er om en liten pojke var i verkligheten något annat. I moskéerna hetsade deras imamer männen och kallade dem till Jihad. Detta enligt de många videos som filmades från dessa händelser. De gjorde detta på grund av högskolorna som Bashar al-Assads regering lät bygga i deras stad. Fria kvinnor började strömma in till deras stad och ”förstöra” och ”smitta” stadens kvinnor med sina kunskaper. Är uppmuntran till utbildning ett brott som en regering skall straffas för? I hopp om att de kvinnor som inte tilläts resa till andra städer av sina familjer, ska börja studera och utveckla sig, har Bashar byggt högskolor i deras hemstäder. Detta för att kvinnors utbildning är viktig för att få ett friskt och starkt samhälle.

Syrien var och är fortfarande världens centrum. Första kvinnliga guden fanns i Syrien. De första kvinnliga drottningarna fanns i Syrien. De första kvinnliga ministrarna fanns i Syrien. Ändå vill ni förstöra Syrien?

Syriska kvinnor som flytt från sina hem i hopp om att få vara i fred på de flyktingläger, som byggdes i Turkiet och Jordanien, har både bevittnat och utsatts för våldtäkter och förnedring. Varför har inte västmedian rapporterat om detta. Annonser i Saudiarabien och Jordanier som uppmanar män att åka och köpa billiga syriska unga tjejer har västvärlden, som ”kämpar” så mycket för kvinnorätten, bara struntat i att rapportera om.

Områdena som ockuperades av den utländska beväpnade oppositionen har tvingat alla kvinnor att klä sig svart från topp till tå, och förbjudit dem att vistas på gatorna utan en man vid sin sida. Inga kvinnor skall köra bil och inga kvinnor skall gå till sina gamla jobb. Detta stöder ni i väst samtidigt som ni hycklar om jämnställdhet.

Den frihet och styrka som vi syriska kvinnor har haft genom hela vår historia och som Syriens regering värnar om har därför skrivits in i grundlagen i artikel 23: ”Staten ska ge kvinnorna alla de medel som gör det möjligt för dem att effektivt kunna bidra till det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet och staten ska arbeta på att ta bort restriktionerna som hindrar deras utveckling och deltagande i uppbyggande av samhället.”

Syrien blöder medan våra regeringar i väst hetsar upp våldet. Detta är förfärligt! Det är rent hyckleri och en tragedi för mänskligheten att västvärlden påstår att den vill ha bättre villkor för kvinnor i världen samtidigt som den stödjer Muslimska brödraskapet som är en gren av Al-Qaida om ni inte förstått det ännu.

FN värnar om kvinnors rättigheter i världen. Regeringen i mitt hemland har hela tiden värnat och stärkt kvinnors rättigheter. Västvärlden däremot skickar terrorister till Syrien för att ta bort alla möjligheter som mina landskvinnor hade att utvecklas. Detta för att senare kunna komma in och stjäla våra naturtillgångar. Är inte det ett brott mot mänskligheten? Att förstöra, mörda och bomba för att senare komma in och låtsas vara en stor hjälte som har räddat det Syriska folket.

FN rapporterade 2012 om att 29 nationer har skickat extremister till Syrien. Har vi hört om detta i svensk media? Tror ni att dessa Islamister kommer att tacka er när de kommer tillbaka?

Säpo bekräftar att det finns 6000 utländska rebeller i Syrien som strider mot vårt fredliga folk . Som utövar terror mot dem och mördar dem.
I fredens namn kallar ni det revolution?